Fukt på vinden kan också komma från andra källor. Det kan dels vara byggfukt som kommer från material som är naturligt fuktiga under byggtiden, till exempel trä och betong. Fukt kan också ta sig in från bostaden eller utifrån, via vindens ventilation. Klicka här för att titta på en principskiss.
Om för mycket fukt läcker in på vinden finns risk att luftfuktigheten blir så hög att det kan uppstå problem med mögel och röta på yttertakets råspont eller plywood. Risken för påväxt är ofta störst vid särskilt kalla områden där den relativa luftfuktigheten blir som högst: till exempel vid ett nordligt hörn, långt ner mot en ventilerad takfot. Blir det tillräckligt kallt finns risk för att vatten fälls ut som kondens. Särskilt kallt kan det bli på natten när yttertaket ”blickar upp” mot den kalla himlen. Under sådana perioder kan vinden bli kallare än utomhusluften och vattenånga i luften som tas in utifrån kan därmed kondensera på yttertakets inneryta.
Bostadsventilationen, som för det mesta utgörs av självdrag eller ett mekaniskt frånluftssystem, hjälper till att minska fuktläckaget upp till vinden genom att ett undertryck åstadkoms. Det är idag ganska vanligt att man byter uppvärmningssystem från eldning med uppvärmd murstock till exempelvis bergvärmepump eller fjärrvärme. I en sådan situation är det viktigt att man kontrollerar att man fortfarande har en tillräcklig ventilation när drivkraften för självdraget tagits bort, annars är risken stor att man får en ökad transport av fuktig luft upp på vinden.